Den 31.10 kl 09.31 kom vår bebis till världen, en liten tjej som ska heta Alice. Hon vägde 3170 gram och var 50 cm.
Kjejsarsnittet gick bra om man bortser från att jag var livrädd för bedövningen och skakade som ett asplöv vilket resulterade i att bedövningen inte tog så vi hamnade at göra det igen, den gågnen skärpte jag mig dock så det gick bättre. Känslan att vara helt bedövad men ändå vid medvetande är helt otroligt konstig...haraldrig upplevt nåt liknande, men nog e jag glad att jag var vaken så jag kunde se Alice när hon kom:)
Smärtan när bedövningen gav med sig va ju inte den roligaste...men redan nu tre dagar senare känner jag mej mycket bättre...INTE BRA...men bättre. Får nog ta det mycket lungt en tid framöver, men inte har jag nå stora projekt på gång heller så...förutom julen...och den kommer nog än fast jag inte stressar:)
För Moa e det mycket blandade känslor, iblnad e hon storasyster och ibland e hon inte och för det mesta e hon inte alls STOR utan bara syster...det e svårt att veta hur man ska tackla alt dethär med henne, klart att det e känsligt! Nåjaa, vi får ta det som det kommer och göra det bästa av situationen!
Nu e kvällen på intågande här och första dagen hemma har gått bra, hoppas natten gör det oxå:) Jag ska lägga upp en bild här nån dag då jag orkar...får se när det blir!