Mitt liv har inte alltid varit så enkelt, jag har blivit förälskad och "oförälskad" många gånger, väldigt få gånger har jag faktist ÄLSKAT!! Men det finns en eller två speciella utöver Björn:) En av dem gick igenom svåra saker och jag kunde inte hjälpa honom, jag ville så gärna och försökte...men på fel sätt. Det hela slutade med att jag var tvungen att svika honom för att själv klara av att ta mej igenom allt. Det va så svårt, kan inte ens beskriva vad jag kände då jag visste att i samma ögonblick som jag gör detta val så förlorar jag honom, honom som jag älskade så väldigt mycket. För det gjorde jag, jag älskade honom, och ännu fram till igår har jag oroat mej, undrat hur det gick...tänkt...TÄNK OM...men nu behöver jag inte göra det längre. Hans mamma å jag har äntligen "funnit" varandra, efter väldigt mycket bitterhet, väldigt många dåliga ord och väldigt många tårar, så har vi äntligen kommit så långt ifrån det förflutna så vi kunde prata igenom det och inse att allt som hände behövde hända, så mitt val var i slutändan det rätta än fast det inte alls kändes så just då det gjordes. Hans mamma sårade mej, kanske t o m mer än vad han gjorde, för hon var mej så kär, som en syster...ochjag har saknat henne många gånger. Igår hände det, jag fick den bästa julklapp någon kan önska sej, jag fick "closure" som man säger på engelska, och allt som plågat mej i 6 år är idag som bortblåst. Han mår bra, och allt gick vägen...och jag e glad att igen ha fått krama om hans mamma och stolt över vad han har åstadkommit med sitt liv.
Familjen e det dyrbaraste man kan få, och det insåg han och han klarade sig igenom det svåra...så i år kommer jag att fira julen utan ett svart hål i mitt hjärta tack vare Hans Mamma:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar